SVAMPDJUR


Svampdjur är flercelliga organismer och förekommer i alla tänkbara former och storlekar. De kan variera från arter som endast är ett par millimeter, till andra som är över två meter långa. Trots dess mjuka och håliga utsida har de ett skelett, men saknar vävnader och organ, samt munöppning, nervsystem och känselorgan. Så även om dess uppbyggnad kan tyckas vara komplicerad har svampdjuren en mycket enkel inre struktur.

998185046_82563475e7.jpg
En svamps huvudfunktion är att transportera vatten genom porer och kanalsystem som också står för dess huvudsakliga uppbyggnad. Detta sker med hjälp av så kallade kragisselceller. Man brukar dela in svamparna utefter deras byggnadstyper, det vill säga efter kanalsystemens avancerade utformning; tre vanliga typer man då talar om är ascon, sycon och leucon. Kragisselcellernas position i dessa svamptyper varierar sinsemellan.


Svampdjuren får näring genom en filtreringsprocess när vatten passerar kanalsystemen. Upp till 90% av bakterierna försvinner när kragisselcellerna fångar upp näringspartiklar (bestående av mikroskopiska organismer – alger, bakterier och så vidare) med hjälp av flimmerhåren. Hos en grupp nyupptäckta svampdjur har man iakttagit en säregen näringsupptagning. Dessa är köttätare och äter små kräftdjur.


PLATTMASKAR

Plattmaskar har inte direkt någon inre struktur som är utvecklad, vissa arter är inte ens symmetriska men alla har de essentiella organen som behövs såsom hjärna och förökningsorgan.
flatworm.jpg
Prostheceraeus, a flatworm of the class Turbellaria (1.) Sarah Vlach


TAGGHUDINGAR


När man talar om tagghudingar, echinodermer, menar man djur med taggar som skyddar kroppen. Det finns fem huvudsakliga underkategorier av tagghudingar: sjöstjärnor, ormstjärnor, sjöborrar, sjögurkor och sjöliljor. De är ganska lätta att känna igen: de saknar huvud och utgår ofta från en femtalig symmetri där munnen är placerad i centrum. Man hittar vanligtvis tagghudingarna på botten av havet - de klarar ej av att balansera salthalten i bräckt vatten. Tagghudingar klarar inte av söt- och bräckt vatten, men lever däremot runtom alla hav, från antarktis till arktis.


LEDDJUR


Leddjur är den största arten vi har på jorden. Den utgör mer än 80% av alla kända arter. I dagens läge känner vi till mer än en miljon leddjursarter, men forskare fortsätter att upptäcka nya leddjursarter i rasande tempo. De omfattande studierna som genomförs, i exempelvis regnskogarna. Detta bidrar till att antalet leddjursarter tros vara över 30 miljoner.

Definition av ett leddjur är ett djur med segmenterad kropp och med ett yttre skal. De har även ursprungligen ett par ledade extremiteter eller så kallade ben. Under arternas utveckling kan dessa dock omvandlats. De kan antingen försvunnit eller omvandlats till mundelar, antenner, parningsorgan eller simben.
De flesta leddjuren har ett bra utvecklat nervsystem. De marina arterna har även ett väldigt välutvecklat blodkärlssystem. Det finns många oklarheter krig indelningen av leddjuren. Beroende på vilket verk man använder sig av kan systematiseringen därav se olik ut.

Trögkrypare.
Är den minsta av grupperna cirka 800 arter tillhör gruppen trögkrypare. Dessa är otroligt små, för att vara exakt så är de så små att de endast kan detekteras med ett mikroskåp. Dessa djur är egentligen vattendjur, men tack vare deras storlek kan de röra sig på torra land dock måste ytan vara täckt av en tunn vatten yta. Även om de kan röra sig på ytan av jorden så lever de flesta trögkrypare under jorden, på växter och vissa på vattnets ythinna.

Insekter.
Detta är den största av grupperna som tillhör leddjuren. Till insekter hör skalbaggar, fjärilar, steklar och tvåvingar. När man pratar om insekter pratar man också om primitiva insekter. De primitiva insekterna hör till de vinglösa och istället för fasettögon har de små punktögon. Även mundelarna befinner sig dolda inuti huvudet.

REPTILER


Reptiler, eller kräldjur är en klass av växelvarma ryggradsdjur som andas med lungor. Reptiler började utvecklas för 340 miljoner år sedan och olika ordningar har utvecklats under årens lopp. Av de ca 20 olika ordningar som funnits finns idag fyra ordningar kvar (Claesson D, Werdelin L. 2012):

  • Krokodildjur
  • Fjällbärande kräldjur
  • Sköldpaddor
  • Bryggödlor

Krokodildjur

Krokodildjur är reptiler som funnits på jorden sedan eocen-perioden för ca 55 miljoner år sedan. Inom gruppen krokodildjur finns det fyra underkategorier; Krokodiler, kajmaner, alligatorer och gavialer. Dessa reptiler lever i anslutning till vatten i Afrika, Asien, Amerika och Australien. För nuvarande finns det 23 stycken olika krokodildjurs arter, där krokodiler utgör 14 av arterna (Wikipedia 2012). Det som utmärker krokodildjuren är att de har svans, fjäll, fyra extremiteter och spetsformade huvuden. Medellivslängden för en krokodil är 70 år och för de övriga arterna i kategorin krokodildjur ligger medellivslängden på 50 år. Det minsta krokodildjuret är kortare än en meter och de största krokodildjuren kan bli uppåt 6 meter långa (Crocodile Specialist Group. 2010)
_.jpg
Från vänster: Gavial, Alligator, Krokodil. Av Hbk33



Fjällbärande kräldjur
Fjällbärande kräldjur är reptiler som funnit på jorden sedan juraperioden för ca 165 miljoner år sedan. Inom gruppen fjällbärande kräldjur finns det tre underkategorier; Ormar, ödlor och masködlor. Dessa reptiler lever på de flesta platserna på jorden undantag är kallare platser så som nord- och sydpolen. Den finns ungefär 2250 ormarter, 3300 ödlearter och 140 masködlearter (Wikipedia 2012). Det som utmärker fjällbärande kräldjur är att deras hud ofta är försedd med förbenade fjäll eller betydelselösa sköldar. De flesta har ett kvadratben, ungefär som en förlängare till underkäken. Den är rörlig och sitter inte samman med reptilens skalle. Fjällbärande kräldjur har ett parigt könsorgan, det vill säga två penisar. De små fjällbärande kräldjuren blir bara ett par år gamla medan de större kan bli uppåt 20 år eller mer (Claesson D, Werdelin L. 2012)

Snok, av Jeffdelonge
Snok, av Jeffdelonge


Sköldpaddor

Sköldpaddor utvecklades till en egen ordning för ca 200 miljoner år sedan och är den näst äldsta av de nu levande ordningarna.

Sköldpaddor är reptiler som karaktäriseras av att de har en tvådelad sköld som skyddar dess mjukdelar och fungerar som kamouflage. Sköldpaddor har inte några tänder utan har vassa, näbbliknande käkar som de tuggar med. De äldsta daterade sköldpaddorna är ungefär 215 miljoner är gamla och det finns idag ungefär 260 olika arter. Arternas habitat varierar från karga ökenlandskap i Afrika och Amazonas regnskogar till floder och hav världen över. Landsköldpaddorna har högre, mer klotformade skal, vattensköldpaddor har däremot plattare, mer strömlinjeformade skal.
Havssköldpadda, av Keta
Havssköldpadda, av Keta

Bryggödlor

Bryggödlor (Rhynchocephalia) är den äldsta ordningen av reptiler och bestod av små och medelstora reptiler. Idag finns det bara två arter kvar Sphenodon punctatus och den mycket mer sällsynta Sphenodon guntheri som de heter på svenska, alla övriga arter i ordningen dog ut för omkring 60-100 miljoner år sedan. Bryggödlorna finns bara på små öar utanför Nya Zeeland som bröt sig loss från fastlandet för omkring 90 miljoner år sedan utan att det fanns några däggdjur på dem. När människorna kom till Nya Zeeland förde de med sig råttor och dessa äter upp bryggödlornas ägg. Bryggödlor har unika tänder med två tandrader i överkäken som perfekt innesluter den ensamma tandraden i underkäken, något som inte finns hos andra reptiler.
Bryggödla, av Knutschie
Bryggödla, av Knutschie


FÅGLAR


Fåglar är en klass tvåbenta, homoioterma (jämnvarma), äggläggande ryggradsdjur som med sin näbb, vingar och fjädrar blivit en väldigt specifik individ i djurriket. Det finns även fåglar som utvecklats åt andra håll och på grund utav detta inte kan flyga. Det finns cirka 9800 nulevande arter utav fåglar. Varför kan då fåglar flyga (Hall)?

Fåglar har hålrum i sitt skelett som gör skelettet väldigt enkelt, vilket gör att de inte behöver lika mycket kraft för att trycka sig uppåt. De har även stora lungor som gör att det enkelt får syre och musklerna som är väldigt stabila vid vingarna då enkelt kan arbeta. Vingen har också en form som gör att fåglarna kan utnyttja fysiska lagarna på ett perfekt sätt (Brohult, 2014).

Alla fåglar har näbb, men de flesta fågelarter har olika näbbar. Detta beror på vilken föda de har specialiserat sig på. T.ex talgoxar som äter små frön och enklare mat, de har en liten näbb. Medans pelikaner har stora näbbar för att de enkelt ska kunna fånga in en fisk när de flyger ner mot vattnet för mat (Östman, 2014).

Fåglars njurar skiljer sig från andra djur, förutom reptiler. Njurarna skiljer ut restprodukter till urinsyra istället för urea eller ammoniak och på grund utav detta så behövs ingen urinblåsa eller urinrör. Utan allt åker ut igenom analöppningen (Staffan Ulfstrand, 2006)

Fåglar som flyger i flock har också väldigt unika egenskaper har forskare märkt. För att fåglar ska kunna flyga så långt som möjligt flyger de i ”V-form”. Detta innebär att luftströmmarna som bildas utav fågeln framför gör det enklare för de andra att röra sig framåt. Flyktfåglars instinkter följer alltså aerodynamikens lagar. Utan att de har någon aning. (Brohult, 2014).